Om förberedelser

Det fanns ett rykte om en fotbollskille i Lindsdal när jag växte upp. Att killen, en grabb i de yngre tonåren, ett dygn innan matchstart skulle blivit inlåst på sitt pojkrum av sin målmedvetna pappa för att fokusera. Som enda sällskap skulle han fått en hink vatten, för vatten var ju viktigt att få i sig. Toalettbesök var tillåtna, och givetvis även en dusch. Men bara i kallvatten, ”för att behålla skärpan”.

Detta är förmodligen bara ett rykte som skapades ur ett skämt, då pappan var väldigt seriös. Men historien leder ändå tankarna in på just förberedelser inför match och träning. Jag har själv en del erfarenheter av den varan, då jag tidigare under karriären ofta varit helt oflexibel gällande utrymme för förändringar. Jag har inte velat lämna någonting åt slumpen inför min kommande prestation. Min tidigare rumskamrat i Hammarby, Johan Persson, skrattade ibland åt mig och sa att om jag lagt ner samma tid på studier som på rutiner och förberedelser skulle jag haft minst en doktorsexamen.

Det slutade med att jag bestämde mig för att noga granska Johans rutiner under ett träningsläger, i smyg förstås, och när jag i slutet av lägret presenterade mina fakta om hans egna egenheter skrattade vi båda två åt oss själva. Man har helt enkelt lagt sig till med vanor som man knappt ens märker själv.

Ju mer erfarenhet jag fått desto mer flexibel anser jag mig ha blivit gällande de här bitarna. Och man upptäcker också att efter man fått barn är det så illa tvunget annars skulle inte vardagslivet fungera. När jag för länge sedan fick mina första chanser i Kalmar FF kunde jag stänga in mig i lägenheten två dagar innan match och tänka igenom matchsituationer, lyssna på taggande musik och inte äta något annat än ris med kyckling till middag. När Louise ville bjuda hem någon till oss var det ett blankt nej från min sida. Jag behövde ju min perfekta uppladdning utan störningsmoment. Rätt vila, rätt mat, rätt sömn.

Till slut fungerade det inte längre, och jag började medvetet och omedvetet luckra upp det låsta livet. Paradoxalt upptäckte jag att det sög för mycket energi och blev något fel kunde det innebära en blockering. Nuförtiden försöker jag bara ta på fotbollsstrumpor och skor i rätt ordning. Och jag skulle inte bli förvånad om det är fler idrottare på elitnivå som känner igen sig i det jag just skrivit om. Man kan ha för mycket tid att skapa den perfekta uppladdningen.

Det finns givetvis fotbollspelare som är lagda totalt åt det andra hållet vad gäller fasta rutiner och förberedelser. Som skiter fullständigt i vilken sko som tas på först eller om tejpen på strumporna sitter 5 millimeter för högt upp, och tur är väl det. Det gäller att hitta det sättet som känns bäst för en själv och fortsätta med det som känns bra.

Annars tror jag mig ha spelat ihop med de flesta olika typer av människor. Det har nämligen passerat en mängd ansikten och egendomligheter i alla omklädningsrum man hållit till i genom åren. De som måste lyssna på samma låt om och om igen inför match. De som skämtar. De som tystnar. De som låser in sig på toaletten 45 minuter. De som inte kan ha sex ett dygn innan match. Och icke att förglömma motsatsen som omöjligen kan komma till matchsamlingen ”med laddat vapen”. Plus en hel del annat.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.