Slut på La Dolce Vita

Tillbaka till verkligheten och också skrivandet. Fyra veckors sommarsemester där bröllop, utlandsresa och avkoppling hanns med. Min första sommarsemester längre än 10 dagar räknat sen sommarloven på högstadiet. Inte fy skam. Som allsvensk spelare får man ofta 7-10 dagar ledigt under sommaren och då, om man bor på annan ort än vad laget tillhör, blir det ofta så att man åker hem och besöker släkt och vänner.

22a juni återvände jag således till Zwolle och östra Holland tillsammans med nybliven hustru och min ettåriga son för att påbörja min första försäsongsträning som utlandsproffs. Och försäsong på sommaren, dra på trissor. I vanliga fall har min frusna kropp haft tre lager kläder på sig vid de allsvenska föräsongens uppstarter, men i och med den holländska sommarens sköna temperaturer har jag med gillande min oftast nöjt mig med shorts och t-shirt.

Men ack, mina holländska lagkamrater varnade mig för tuff försäsongsträning, och dessutom en veckas längre uppbyggnadsträning än normalt, och berättade att man ibland till och med löpte utan boll på träningarna. Någon frågade mig hur ”pre season” ser ut i Sverige.

”Jag är van vid fyra månaders försäsongsträning och i princip löpning utan boll vid varje träning. Följt av ett tungt styrkepass i gymmet.”

Vissa stod med gapande munnar. Andra skrattade. Snacka om kontraster.

Nu är vi inne i femte veckan av vad tränarstaben kallar periodisering. Första veckan handlade det om att väcka våra fotbollsmuskler till liv efter fyra veckors semester. Visserligen hade vi fått sommarprogram att följa men det är inte alla samma sak som normal fotbollsträning.

För varje vecka har det handlat om högre intensitet och ansträngning på träningarna. Från andra veckan och framåt har det till exempel varit inlagt 60 meters löp i en hastighet av 80 procent av maxfart. Allt uträknat med pulsmätare och GPS-västar. J Allt ska kunna synas och beräknas. Ju längre försäsongen lidit ju mindre plan har vi spelat på. Från början var det 11 mot 11 på helplan. Nu, i den femte veckan av periodiseringen, är vi inne på träningsformer som 3 mot 3 och 4 mot 4 på liten plan. Dels för att lära oss ta snabbare beslut men också för att konditionen och kroppen prövas på ett helt annat sätt jämfört med större plan. Träning med vikter i gymmet? Det existerar i princip inte. Vi har tillbringat två träningspass i gymmet och då har det handlat om koordination och på sin höjd sin egen kropp som redskap.

Det är inte mycket som lämnas åt slumpen, och inte heller hur kropparna ska se ut. Vi mäter kroppens fettprocents varannan vecka och har fått till oss vad som är acceptabelt och inte. Är man över den tillåtna gränsen väntar extraträning på de lediga dagarna men också risken att ”skämmas” inför lagkamraterna då topp tre i fettprocentsligan utropas. Lyckligtvis har jag klarat mig med god marginal varje gång hittills.

Ytterligare något annorlunda jämfört med de allsvenska försäongerna är att träningsmatcherna drog igång redan samma vecka som träningen började. Visserligen mot mindre lag men ändock två matcher varje vecka. Jag gillar konceptet starkt då träningen inte blir så extremt tung, utan kroppen får vänja sig att spela matcher i stället. Det personliga facit hittills är 8 matcher, 4 mål och 2 assist. Förhoppningsvis har jag acklimatiserat mig tillräckligt för det holländska spelsättet som är extremt annorlunda jämfört med det svenska. Det första halvåret i landet var fotbollsmässigt väldigt tufft för mig. Det kan säkert bli en tillbakablick till den upplevelsen framöver.

Vi har även fått en ny tränare, vars namn är John Van’t Schip. En manager med finfina meriter som spelare och som senast tränade Melbourne City i Australien. Snacka om en liten fotbollsvärld då jag tackade nej till ett bud från Melbourne City sommaren 2016. Trainer, som man här i Holland absolut måste säga i tilltal, har starka nypor men också humana sidor. Till exempel tar Trainer varje spelare i hand när man möts varje morgon och hälsar en välkommen. Trainer har också infört en del nya regler såsom att ingen får påbörja sin måltid innan han gett tillåtelse samt tagit bort de holländska spelarnas favorittillbehör till allt, nämligen Nutella.

Imorgon väntar den sista träningsmatchen innan Eredivisie startar kommande helg. Tot ziens, alles.

2 reaktioner till “Slut på La Dolce Vita”

  1. Så kul att följa ditt nya liv St: Erik!

    Vem vet kanske t.o.m. blir att man börjar följa den holländska ligan mer frekvent i år.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.